Vissa bredbandsleverantörer blockerar webbplatser genom sina DNS-servrar. Genom att aktivera säker DNS i Google Chrome eller ändra DNS-inställningarna i routern kan du själv välja vilken DNS-tjänst som ska användas och i vissa fall komma åt webbplatser som annars inte går att nå.
Vissa bredbandsleverantörer blockerar webbplatser genom sina DNS-servrar. När en webbplats blockeras på detta sätt kan domännamnet sluta fungera, trots att webbservern fortfarande är tillgänglig.
Genom att välja en annan DNS-leverantör kan du i vissa fall komma åt webbplatser som inte går att nå via bredbandsleverantörens vanliga DNS-tjänst.
Vad är DNS?
DNS är en förkortning av Domain Name System och fungerar ungefär som internets telefonkatalog.
När du skriver exempelvis www.linux.se i webbläsaren måste domännamnet översättas till en IP-adress. Den översättningen utförs av en DNS-server.
Vanligtvis använder datorn automatiskt den DNS-server som bredbandsleverantören tillhandahåller. Du kan dock välja att använda en annan DNS-tjänst.
Aktivera säker DNS i Google Chrome
Google Chrome har stöd för säker DNS, även kallat DNS över HTTPS. Det innebär att DNS-förfrågningarna skickas genom en krypterad anslutning.
Så här aktiverar du säker DNS:
- Öppna Google Chrome.
- Klicka på de tre prickarna längst upp till höger.
- Klicka på Inställningar.
- Välj Integritet och säkerhet.
- Klicka på Säkerhet.
- Leta efter alternativet Använd säker DNS.
- Aktivera funktionen.
- Välj en DNS-leverantör i listan.
Du kan exempelvis välja Google Public DNS eller någon annan tillgänglig DNS-leverantör. Google beskriver funktionen som ett sätt att välja den nuvarande DNS-leverantören eller en annan tjänsteleverantör.
Den här inställningen gäller huvudsakligen DNS-förfrågningar som görs genom Chrome. Andra program på datorn kan fortfarande använda operativsystemets vanliga DNS-inställningar.
Google Public DNS
Google Public DNS kan användas med följande IPv4-adresser:
Primär DNS-server:
8.8.8.8
Sekundär DNS-server:
8.8.4.4
Google erbjuder även DNS över HTTPS och DNS över TLS.
OpenDNS
OpenDNS är en annan offentlig DNS-tjänst. Dess vanliga DNS-adresser är:
Primär DNS-server:
208.67.222.222
Sekundär DNS-server:
208.67.220.220
OpenDNS erbjuder även särskilda DNS-servrar med familjefilter. Dessa kan blockera vissa typer av innehåll och ska därför inte blandas ihop med de vanliga adresserna.
Ändra DNS för hela nätverket
Vill du att alla datorer, mobiltelefoner, surfplattor och andra enheter i hemmet ska använda samma DNS-server kan du ändra inställningen i routern.
Logga in i routerns administrationsgränssnitt och leta efter inställningar som heter exempelvis:
- DNS
- DHCP
- LAN-inställningar
- Internetinställningar
- Name Server
Ange sedan exempelvis följande adresser:
8.8.8.8
8.8.4.4
Routerns DHCP-tjänst kan därefter dela ut DNS-adresserna automatiskt till nätverkets enheter.
Exakt hur inställningen görs varierar mellan olika routrar. I vissa modeller måste DNS-adresserna anges under internetanslutningen, medan de i andra modeller anges under DHCP-inställningarna.
När ändringen är genomförd kan enheterna behöva kopplas bort från nätverket och anslutas på nytt. Du kan även behöva starta om routern.
En annan DNS löser inte alla blockeringar
Ett DNS-byte hjälper bara om webbplatsen blockeras genom DNS.
En internetleverantör eller nätverksadministratör kan även blockera webbplatser genom exempelvis:
- IP-adresser
- brandväggsregler
- proxyservrar
- trafikfiltrering
- andra tekniska begränsningar
I sådana fall räcker det inte alltid att byta DNS-server.
Tänk på vem som hanterar dina DNS-förfrågningar
När du byter DNS flyttar du också förtroendet från bredbandsleverantören till den nya DNS-leverantören. DNS-leverantören kan i många fall se vilka domännamn som efterfrågas från din anslutning.
Välj därför en DNS-tjänst vars säkerhets- och integritetspolicy du känner dig bekväm med.
Sammanfattning
Genom att aktivera säker DNS i Google Chrome kan du använda en annan DNS-leverantör för webbläsarens DNS-förfrågningar.
Vill du ändra DNS för alla enheter i hemmet bör du i stället ändra DNS-inställningarna i routern. Routern kan då dela ut exempelvis 8.8.8.8 och 8.8.4.4 genom sin DHCP-tjänst.
Att byta DNS kan hjälpa vid DNS-baserade blockeringar, men det innebär inte att alla former av internetblockering automatiskt försvinner.